Alfahannens tankar - Ankomsten

Jag vaknade upp yr och illamående. Det senaste jag kom ihåg var att jag hade känt lukten av ett djur som jag aldrig träffat på innan, men jag fick direkt reda på vad det var då alfahannen i min flock ylade att hade kommit en sim i närheten, och att alla skulle vara på sin vakt. Jag hade aldrig stött på ett sådant djur, men förstod direkt vilken fara det var.
  Jag såg sedan denna sim traska in på vårat revir med ett långt rör i handen. Alfahannen sa åt alla att springa därifrån, så det gjorde jag. Jag sprang så fort mina ben kunde bära mig. Men det räckte inte.
  Jag kände en olidlig smärta i vänster bakben och mina muskler började domna bort, och innan jag visste ordet av det så vaknade jag nu upp mitt på en stor äng, långt bort från mitt gamla revir och min flock.

Jag kunde bara känna lukten av en annan varg. Det var en hona, min ålder, men hon var inte från min flock. Hon höll också precis på att kvickna till. Antagligen hade hon drabbats av samma sak som mig själv.

Längre bort på ängen låg även en hydda. Men den verkade vara mycket mer robust än de man hade sett i skogen som simmarna bar med sig. De brukade vara av tyg, men det här såg ut att vara av någon sorts sten.
  Jag kunde även känna stanken av de där avskyvärda djuren. Det var runt omkring mig och jag var rädd. Men jag var tvungen att kunna sköta mig själv mot de här djuren nu när de ända vargarna som fanns här var jag själv och en hona.

Honan kom fram och hälsade.
  "Vet du vad vi gör här?" frågade hon.
  "Jag önskar att jag gjorde."
  "Det finns ju inga som helst vargar i närheten, så man undrar ju vart och varför de har tagit oss."
  "Ja, men för att vi ska överleva mot de där djuren måste vi arbeta tillsammans."
  "Jag vet. Och jag antar att du vill ha rollen som alfahane?"
  "Jag ser då ingen annan som passar för den rollen"

Med det sagt så var rollerna bestämda och vi kunde till och med släppa loss och leka lite. Men vi var alltid tvungna att vara på vår vakt...